Nu då?
Ibland känner jag att jag vill gå in och blogga lite. Ni vet om sånt där absolut-inget-speciellt. Men så känner jag att jag inte bara kan "komma tillbaka" efter flera veckor och låtsas som ingenting.
Så, innan jag skriver om totalt oviktiga saker så kommer först lite bara vanligt oviktiga saker.
ÖLAND
Ja, vad ska jag säga.
När jag åkte upp till Öland för att va där i nästan 4 veckor, själv (dvs utan Kalle) så såg jag det som en utmaning. Nått som skulle bli jobbigt och en kamp. Låter säkert löjligt men för er som känner mig så vet ni vad jag menar.
Första kvällen på Öland var väldigt mysig. Jag hade "flyttat in" hos Björn och Sofie, vi hade spelat badminton med Alex, ätit god middag, planerat bär- och svampplockning, Sofie gjorde hemmagjord nyponsoppa och jag badade i deras bubbelbadkar. Men när jag gick o la mig på kvällen kände jag bara "hur ska jag fixa att va här dom här veckorna?"
Detta var en tisdag och jag bestämde mig för att stanna till helgen och sen därefter bestämma mig för om jag skulle stanna eller åka hem.
När helgen kom hade jag helt glömt bort att jag skulle ta ett beslut!
Jag hade helt kommit in i en vardag redan som jag älskade. Morgonpromenader, några timmars jobb på Kalk med lunchservice och målning, svampplockning, bokläsning och målning i Dödevi.
Denna första helg kom My, Maja och deras mamma upp för att att packa ihop deras husvagn och på lördagen hade vi myskväll i Dödevi och jag sov där för första gången utan Kalle.
Trodde inte jag skulle våga sova i huset helt själv med redan på söndagen stannade jag kvar när tjejerna åkte och sov själv i det knarrande gamla huset på landet.
Och efter den natten sov jag med i Dödevi än hos Sofie och Björn i Löttorp ;)
Mina promenader i Dödevi var helt underbara och jag hatade att bara ha en gammal mobilkamera att kunna försöka förmedla känslan med...
Tredje och nästsista helgen på Öland kom några av mina bästa tjejer och hälsade på. Jag hade höga förväntningar på helgen och OM de infriades!
Ankomst med skumpa, öländsk lufta till middag, chokladpudding till dessert, vin och skratt tills vi somnade. Mysfrukost med scones och hemmagjord nyponsoppa, promenad längs ko- och hästhagarna ner till stranden där vi tyckte det här med självutlösare på kameran är det bästa någonsin, inhandling av fika på Kaffestugan, fika i skogen, trappkantarellplockning, Singstar-lämnande på Kalk, sova-middag, laga middag och göra sig lördags-fin, äta svamptoast-, rostbiff-med-rotfrukter-och-rödvinssås-, och äpplepaj-med-egna-äpplen-paj-med-massa-vanilj-vispsmiddag och dricka kanske lite för mycket vin, än en gång älska självutlösaren, få panik över en bränd paj i kombination med stela ben och uppknäppta byxor och utlösa helgen största skratt, ta lite flera bilder, bli hämtade av Sofie och va rädd för att *host* någon ska spy i bilen, ge allt och lite till i Singstar-turneringen på Kalk, distrahera motståndar-martin i finalen, men ändå tycka att My är är sjukt värdig vinnare, trösta en ledsen tjej som inte får skrika Carola, Carola! - eftersom vi tydligen har tystnadsförbud på Öland (?), dricka rosa bubbel och dansa så att alla kollar snett på oss, uppmana någon att städa efter sig på toaletten...., och sen bli hemskjutsade, med lite mindre kommer-hon-spy-i-bilen-rädsla, äta äpplekaka till nattamat och somna med ett leende och vakna med ett större när man ser sin sängkamrats huvudbonad, få reda på att någon varit ute och tagit "lite luft" mitt i natten, äta lika goda scones till frukost som dagen innan, sova frukost, överraska blivnade 20åringen My med kladdkaka, ballonger och olika hurra-för-dig-sånger, säga hejdå till tjejerna som skulle norrut, gå en liten promenad och fundera över ko'ors anatomi, sova lite middag, laga svampsoppa och slutligen säga hejdå till tjejerna som skulle söderut.
Tomt hus, varmt hjärta och över 300 bilder i kameran...
Dagarna efter tjejerna hade åkt hem gick i rasande fart och så fick målat färdig och städat undan innan det kom hyresgäster på onsdagen och jag flyttade tillbaka till Löttorp. Veckan bjöd även på 2 trevliga middag med trevligt folk och plötsligt var det fredagkväll och Kalle (och Erik!) var på plats på Öland!
Skördefest den helgen och vi slog rekord deluxe och jobbade varje vaken minut.
Och sen var det dags att packa ihop sig och åka hem till Malmö igen...
Jag är så sjukt glad att jag åkte upp till Öland! Jag har ju varit där 3 somrar tidigare men detta var helt annorlunda. Ingen Kalle, inte massa turister, ingen Erik o My, inte massa jobb, ingen aning om hur det skulle va och skulle bli.
Men så bra det blev. Och så bra jag har mått. Jag hoppas verkligen jag kan ta med mig detta. Ta med min allt bra, all styrka och plocka fram när livet känns tufft. Så kanske inte livet behöver kännas så tufft igen som det gjort så många gånger förr? Tänk om det kunde få va så :)
Och vet ni, imorgon åker jag och Kalle till Öland igen, bara över helgen, och vi ska vara leeeediga! Jag tycker såklart det ska bli jätteskönt med allra mest så unnar jag Kalle detta så himla mycket. Medans jag hade det bra på Öland jobbade han på här hemma som vanligt, och en del därtill dessutom med massa övertid och extra jobb. Och sen vi träffades har han aldrig varit på Öland och bara varit ledig, det har alltid varit jobb jobb jobb.
Men nu ska vi va lediga, och bara ha det bra :)
Så, innan jag skriver om totalt oviktiga saker så kommer först lite bara vanligt oviktiga saker.
ÖLAND
Ja, vad ska jag säga.
När jag åkte upp till Öland för att va där i nästan 4 veckor, själv (dvs utan Kalle) så såg jag det som en utmaning. Nått som skulle bli jobbigt och en kamp. Låter säkert löjligt men för er som känner mig så vet ni vad jag menar.
Första kvällen på Öland var väldigt mysig. Jag hade "flyttat in" hos Björn och Sofie, vi hade spelat badminton med Alex, ätit god middag, planerat bär- och svampplockning, Sofie gjorde hemmagjord nyponsoppa och jag badade i deras bubbelbadkar. Men när jag gick o la mig på kvällen kände jag bara "hur ska jag fixa att va här dom här veckorna?"
Detta var en tisdag och jag bestämde mig för att stanna till helgen och sen därefter bestämma mig för om jag skulle stanna eller åka hem.
När helgen kom hade jag helt glömt bort att jag skulle ta ett beslut!
Jag hade helt kommit in i en vardag redan som jag älskade. Morgonpromenader, några timmars jobb på Kalk med lunchservice och målning, svampplockning, bokläsning och målning i Dödevi.
Denna första helg kom My, Maja och deras mamma upp för att att packa ihop deras husvagn och på lördagen hade vi myskväll i Dödevi och jag sov där för första gången utan Kalle.
Trodde inte jag skulle våga sova i huset helt själv med redan på söndagen stannade jag kvar när tjejerna åkte och sov själv i det knarrande gamla huset på landet.
Och efter den natten sov jag med i Dödevi än hos Sofie och Björn i Löttorp ;)
Mina promenader i Dödevi var helt underbara och jag hatade att bara ha en gammal mobilkamera att kunna försöka förmedla känslan med...
Tredje och nästsista helgen på Öland kom några av mina bästa tjejer och hälsade på. Jag hade höga förväntningar på helgen och OM de infriades!
Ankomst med skumpa, öländsk lufta till middag, chokladpudding till dessert, vin och skratt tills vi somnade. Mysfrukost med scones och hemmagjord nyponsoppa, promenad längs ko- och hästhagarna ner till stranden där vi tyckte det här med självutlösare på kameran är det bästa någonsin, inhandling av fika på Kaffestugan, fika i skogen, trappkantarellplockning, Singstar-lämnande på Kalk, sova-middag, laga middag och göra sig lördags-fin, äta svamptoast-, rostbiff-med-rotfrukter-och-rödvinssås-, och äpplepaj-med-egna-äpplen-paj-med-massa-vanilj-vispsmiddag och dricka kanske lite för mycket vin, än en gång älska självutlösaren, få panik över en bränd paj i kombination med stela ben och uppknäppta byxor och utlösa helgen största skratt, ta lite flera bilder, bli hämtade av Sofie och va rädd för att *host* någon ska spy i bilen, ge allt och lite till i Singstar-turneringen på Kalk, distrahera motståndar-martin i finalen, men ändå tycka att My är är sjukt värdig vinnare, trösta en ledsen tjej som inte får skrika Carola, Carola! - eftersom vi tydligen har tystnadsförbud på Öland (?), dricka rosa bubbel och dansa så att alla kollar snett på oss, uppmana någon att städa efter sig på toaletten...., och sen bli hemskjutsade, med lite mindre kommer-hon-spy-i-bilen-rädsla, äta äpplekaka till nattamat och somna med ett leende och vakna med ett större när man ser sin sängkamrats huvudbonad, få reda på att någon varit ute och tagit "lite luft" mitt i natten, äta lika goda scones till frukost som dagen innan, sova frukost, överraska blivnade 20åringen My med kladdkaka, ballonger och olika hurra-för-dig-sånger, säga hejdå till tjejerna som skulle norrut, gå en liten promenad och fundera över ko'ors anatomi, sova lite middag, laga svampsoppa och slutligen säga hejdå till tjejerna som skulle söderut.
Tomt hus, varmt hjärta och över 300 bilder i kameran...
Dagarna efter tjejerna hade åkt hem gick i rasande fart och så fick målat färdig och städat undan innan det kom hyresgäster på onsdagen och jag flyttade tillbaka till Löttorp. Veckan bjöd även på 2 trevliga middag med trevligt folk och plötsligt var det fredagkväll och Kalle (och Erik!) var på plats på Öland!
Skördefest den helgen och vi slog rekord deluxe och jobbade varje vaken minut.
Och sen var det dags att packa ihop sig och åka hem till Malmö igen...
Jag är så sjukt glad att jag åkte upp till Öland! Jag har ju varit där 3 somrar tidigare men detta var helt annorlunda. Ingen Kalle, inte massa turister, ingen Erik o My, inte massa jobb, ingen aning om hur det skulle va och skulle bli.
Men så bra det blev. Och så bra jag har mått. Jag hoppas verkligen jag kan ta med mig detta. Ta med min allt bra, all styrka och plocka fram när livet känns tufft. Så kanske inte livet behöver kännas så tufft igen som det gjort så många gånger förr? Tänk om det kunde få va så :)
Och vet ni, imorgon åker jag och Kalle till Öland igen, bara över helgen, och vi ska vara leeeediga! Jag tycker såklart det ska bli jätteskönt med allra mest så unnar jag Kalle detta så himla mycket. Medans jag hade det bra på Öland jobbade han på här hemma som vanligt, och en del därtill dessutom med massa övertid och extra jobb. Och sen vi träffades har han aldrig varit på Öland och bara varit ledig, det har alltid varit jobb jobb jobb.
Men nu ska vi va lediga, och bara ha det bra :)
Kommentarer
Trackback
