Lojses Blogg

Det här med religion och tro och sådär är inget jag direkt funderat på.

Jag är med i Svenska Kyrkan, jag är döp och konfirmerad och om någon nångång vill gifta sig med mig kommer det bli i kyrkan ;)

Jag ser mig varken som kristen eller troende, men jag skulle aldrig få för mig att gå ur Svenska Kyrka, det känns för traditionsbundet.

För mig va det självklart att konfirmera mig, en del kompisar avstod och tycke att man konfirmerade sig för presenternas skull, eftersom i stort sett ingen va troende. Men för mig va det en traditionsgrej. Nått man gör helt enkelt.

Jag sjöng i kyrkokör när jag va liten och då tyckte man mest det va tråkigt att va i kyrkan, men nu tycker jag att det infaller sig ett väldigt lugn så fort man går in i en kyrka. Det är något speciellt helt enkelt.


Jag antar att min "tro" är rätt lik de flesta andras. Man är inte troende men hänger mer ändå på nått sätt ;)


Dock tror jag lite på ödet, det finns en mening med allt som händer. Och vissa saker är förutbestämde och de kan inte vi göra nått åt. Det tror jag.