Minnen
Sitter nere i Höllviken nu, åkte ner med mamma kring lunch då hon ändå va i stan. Hade inte hunnit duscha efter träningen och eftersom det spöregnade hoppade jag i mina gummistövlar. Trodde vi skulle åka raka vägen hem, men mamma behövde tydligen handla så jag fick traska omkring på Ica Toppen småsvettig i träningskläder o gummistövlar. Hett!
Jens och Jonte kom förbi på snabb-besök för en stund sen. Har inte träffat dom sen i höstas, vilket känns lite konstigt då jag under 2½ årstid träffade Jens varje dag och Jonte ungefär en gång i veckan.
Jag saknar verkligen tiden på Bean Bar. Den bra tiden. Mot slutet va det tungt och motigt, men överlag va det fantastiskt. Jag hade ett jobb som jag älskade och såg framemot att gå till varje dag. Jag är så himla tacksam för den upplevelsen, att få vara med på ett ställe från början till slut. Sen en rörelse ta form och växa till sig till något riktigt bra. Att jobba hårt och sen få resultat för det. Jag utveckaldes så grymt mycket under åren på BB och framförallt hade jag så fantastisk kul.
Jag glömmer aldrig den gången då Jens försökte låsa in sig i städskrubben med propplösaren i högsta hugg medans jag o Lissi skrattade så vi grät. Och allt detta pga av bajs-dansken som va på toa.. hahaha..
Och alla härliga sommarmorgnar när jag o Emelie öppnade och hade Alladin, Helen Sjöholm och massa schlager på högsta volym.
Och alla kunder. Alla fantastiska stammisar. Och alla jobbiga stammisar ;) Latte-mamman, James Blunt med flickvän, bajs-dansken, uppsala-stirrar-in-i-väggen, kyrkofolket, 50/50 (två st), salladskillarna, jobbiga tjejen som alltid klagade på vårt kaffe, men gott kunde ta upp platsen i våra soffor i några timmar, dom snygga byggarna som kom varje dag under nån månads tid, Decaf, Markus, alla lattemammor o lattepappor, tjejen som läspade, tjejen som tappade bilbarnstolen med barn i, tjejen som hällde salt istället för socker i the´t (hände bara en gång, men det va så vi kom ihåg henne :P), tanterna från ett visst häsloföretag som klagade för att det va kö mitt under lunchen, Ljungenskolan-gänget, osv osv.. Och icke att förglömma, RIGMOR!
Hela Bean Bar-tiden avslutade för lite drygt ett år sen. Jag minns det så väl. Det där sista ögonblicket på nått sätt. Jag hade varit uppe på bardisken ett tag. Visste att det var på gång. Så byts det låt. Introt kommer och även mina tårar. Jens hoppar upp på bardisken, tror att Martin också är där. Framför oss står folk o hoppar o skriker, och faktiskt så gråter fler än jag. Så sjukt egentligen. En slags era va över. Så kändes det i alla fall.
Extremt dålig bild. Som iofs döljer mina tårar ;)
Vilken låt som spelades? Final Countdown.
Jens och Jonte kom förbi på snabb-besök för en stund sen. Har inte träffat dom sen i höstas, vilket känns lite konstigt då jag under 2½ årstid träffade Jens varje dag och Jonte ungefär en gång i veckan.
Jag saknar verkligen tiden på Bean Bar. Den bra tiden. Mot slutet va det tungt och motigt, men överlag va det fantastiskt. Jag hade ett jobb som jag älskade och såg framemot att gå till varje dag. Jag är så himla tacksam för den upplevelsen, att få vara med på ett ställe från början till slut. Sen en rörelse ta form och växa till sig till något riktigt bra. Att jobba hårt och sen få resultat för det. Jag utveckaldes så grymt mycket under åren på BB och framförallt hade jag så fantastisk kul.
Jag glömmer aldrig den gången då Jens försökte låsa in sig i städskrubben med propplösaren i högsta hugg medans jag o Lissi skrattade så vi grät. Och allt detta pga av bajs-dansken som va på toa.. hahaha..
Och alla härliga sommarmorgnar när jag o Emelie öppnade och hade Alladin, Helen Sjöholm och massa schlager på högsta volym.
Och alla kunder. Alla fantastiska stammisar. Och alla jobbiga stammisar ;) Latte-mamman, James Blunt med flickvän, bajs-dansken, uppsala-stirrar-in-i-väggen, kyrkofolket, 50/50 (två st), salladskillarna, jobbiga tjejen som alltid klagade på vårt kaffe, men gott kunde ta upp platsen i våra soffor i några timmar, dom snygga byggarna som kom varje dag under nån månads tid, Decaf, Markus, alla lattemammor o lattepappor, tjejen som läspade, tjejen som tappade bilbarnstolen med barn i, tjejen som hällde salt istället för socker i the´t (hände bara en gång, men det va så vi kom ihåg henne :P), tanterna från ett visst häsloföretag som klagade för att det va kö mitt under lunchen, Ljungenskolan-gänget, osv osv.. Och icke att förglömma, RIGMOR!
Hela Bean Bar-tiden avslutade för lite drygt ett år sen. Jag minns det så väl. Det där sista ögonblicket på nått sätt. Jag hade varit uppe på bardisken ett tag. Visste att det var på gång. Så byts det låt. Introt kommer och även mina tårar. Jens hoppar upp på bardisken, tror att Martin också är där. Framför oss står folk o hoppar o skriker, och faktiskt så gråter fler än jag. Så sjukt egentligen. En slags era va över. Så kändes det i alla fall.
Extremt dålig bild. Som iofs döljer mina tårar ;)
Vilken låt som spelades? Final Countdown.
Kommentarer
Trackback
