Hemma?

2 veckor sen jag bloggade sist.

Sen dess har jag (vi) jobbat mina sista dagar på Hugget, packat ihop vårt boende för i sommar, ätit lufsa för första gången, övernattat en natt hos svärfar, bilat ner till Malmö, blivit chockad över alla vinterkläder i affärerna, sluppit mina fula naglar som kärringen i Borgholm gjorde o fixat nya fina, packat om, åkt ner till Alcudia, Mallorca där det har solats, badats i 28 gradigt vatten, traskats på vita stränder, ätit gott, druckit gott, körts bil i bergen (jag!), slappats, mysts o självklart träffat bästa Engo!!!

Vi landade 00.30 i natt, blev hämtad av pappa på svågertorp o sov sen i Höllviken. Idag har vi packat lite, igen, hämtat nycklarna till lägenheten o packat upp oss. Har lite mer kläder hos mamma o pappa o ett gäng lådor, som jag inte vet vad dom innehåller faktiskt. Inget som jag saknat de senaste 3 månaderna iaf :)


Har sen ett par veckor tillbaka sett framemot att komma hem, och absolut, det va grymt skönt o slänga sig i soffan o slötitta på tv, men nu så..
Nja, jag vet inte.

Jag är officiellt arbetslös och har ingen aning om vad jag vill göra. Vet dock att det kommer bli att jag söker cafejobb vilket inte lockar direkt, men det är nått jag kan och är bra på.

Kristian vill sälja lägenheten (hyr i andra hand av min storebror) så vi måste börja leta lägenhet också vilket känns sådär. Denna lägenheten är visserligen inget spec så, men den har grymt läge och är hyfast billig. Samtidigt hade det varit najs o flytta in i en lägenhet tillsammans o börja om från början och kanske få balkong.. åh, det hade varit najs. Tanken i våras va dessutom att vi skulle börja leta efter en lite större lägenhet. Men, eftersom jag som sagt inte har något jobb just nu o kalle än så länge bara har en 75% tjänst så tänkte vi att vi kunde vänta o spara pengarna..
men men, det blir inte alltid som man tänkt sig.


Så, här sitter jag, arbetslös, i jakt på ny lägenhet o semesterfet :P

Men, jobb hittar man alltid, vi har Kalles lägenhet som back up, o jag vet att gi funkar så hey, allt kommer lösa sig!
Jag är dock glad att jag har en fantastisk man vid min som påminner mig om detta så fort jag tappar hoppet, vilket händer då o då...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0