Plugga?
Imorgon är det andra o sista dagen på Alkoholutbildningen som jag va på förra torsdagen.. Kommer få göra ett prov imorgon på det vi pratade om sist o jag kanske borde läsa på lite?
Det där med o läsa på om saker e ju inte min grej direkt, fast detta va ju iofs intressant..
Annat va det när man gick i skolan.. vet inte hur många ggr jag somnade framför böckerna när jag skulle plugga..
I januari är det 5 år år sen jag hoppade av gymnasiet.. Ett beslut jag aldrig har ångrat.
Det är väl dock inget jag rekommenderar andra att göra, men för mig va det det enda rätta valet.
Under mellan- o högstadiet så va det på nått sätt värt att kämpa sig till skolan o kämpa sig in i klassrummet trots hur dåligt jag mådde, för när jag väl va där så trivdes jag o hade kul. Jag trivdes med kompisarna, med lektionerna, med lärarna o sådär..
Men på Sunds vantrivdes jag enormt.. Så att mer eller mindre varje morgon fightas med en massa ångest för att sen sitta i ett klassrum fyllt till hälften av falska idioter o läsa saker som inte intresserade en för 5 öre.. Det va inte värt det.. Visst, det fanns goa o trevliga personer i min klass också, men dom umgicks jag knappt med..
Ibland kommer det in gamla klasskompisar från gymnasiet på jobb o dom låtsas som att dom inte vet vem jag är o jag behandlar dom som vilka gäster som helst..
När Tornet på Sundsgymnasiet brann ner så blev ju många ledsna o började minnas massa fina saker.. Själv har jag inte ett endaste fint minne av Sundsgymnasiet.. Seriöst.. Har nog aldrig kännt mig så oönskad som jag gjorde där..
Nej, vändpunkten i mitt liv va när jag hoppas av gymnasiet o började på Postgården.. Där fick jag gör sånt jag älskade o möttes varje dag av underbara människor som uppskattade en..
Oj, detta blev kanske lite väl djup o privat.. men men..
Det där med o läsa på om saker e ju inte min grej direkt, fast detta va ju iofs intressant..
Annat va det när man gick i skolan.. vet inte hur många ggr jag somnade framför böckerna när jag skulle plugga..
I januari är det 5 år år sen jag hoppade av gymnasiet.. Ett beslut jag aldrig har ångrat.
Det är väl dock inget jag rekommenderar andra att göra, men för mig va det det enda rätta valet.
Under mellan- o högstadiet så va det på nått sätt värt att kämpa sig till skolan o kämpa sig in i klassrummet trots hur dåligt jag mådde, för när jag väl va där så trivdes jag o hade kul. Jag trivdes med kompisarna, med lektionerna, med lärarna o sådär..
Men på Sunds vantrivdes jag enormt.. Så att mer eller mindre varje morgon fightas med en massa ångest för att sen sitta i ett klassrum fyllt till hälften av falska idioter o läsa saker som inte intresserade en för 5 öre.. Det va inte värt det.. Visst, det fanns goa o trevliga personer i min klass också, men dom umgicks jag knappt med..
Ibland kommer det in gamla klasskompisar från gymnasiet på jobb o dom låtsas som att dom inte vet vem jag är o jag behandlar dom som vilka gäster som helst..
När Tornet på Sundsgymnasiet brann ner så blev ju många ledsna o började minnas massa fina saker.. Själv har jag inte ett endaste fint minne av Sundsgymnasiet.. Seriöst.. Har nog aldrig kännt mig så oönskad som jag gjorde där..
Nej, vändpunkten i mitt liv va när jag hoppas av gymnasiet o började på Postgården.. Där fick jag gör sånt jag älskade o möttes varje dag av underbara människor som uppskattade en..
Oj, detta blev kanske lite väl djup o privat.. men men..
Kommentarer
Trackback